Browsed by
Kategori: Personligt

Två dagar i bilder

Två dagar i bilder

Tisdag 30 Juli 2019

Mot stallet, klockan 05.50.
Motionera Bubbla i paddocken.
Släppa ut hästarna i hagen samt fylla vatten.
Åka hem kring 10.00 tiden.
Gjorde hästgodis.

Här i mellan åkte vi också och hämtade ett matbord hos svärföräldrarna, stannade till hos sambons syster och hälsade på, sen åkte vi hem, packade bilen och åt middag innan vi drog iväg till Älvdalen! Spontan roadtrip så där! Super härligt!

Efter lite lugnt hemma så bestämde vi oss för att ta bussen och åka iväg!
Vi packade upp allt i bilen och bäddade sängen!
Utsikten från bussen, mysigt vid älven!

Onsdag 31 Juli 2019

Dag 2 bjöd på en kortare vandring.
Uppe på toppen av Hykjeberget.
Här finns en bröllopspresent från Älvdalen till prinsparet.
Wilma var med, skötte sig toppen bra!
Lunch bestod av adventure food, super gott!
Wilma tog det lugnt!
Uppe på toppen!
Nästa äventyr blev ett besök på Stopfallet.
Stopfallet
Sen kom vi hem och jag hann tvätta bilen.

Det här är min blogg.

Det här är min blogg.

Mitt mål med min blogg är inte att fylla den med proffsigt fotograferade bilder, alltid ha systemfotograferade bilder, alltid blogga flera inlägg om dagen eller skriva om helt onödiga saker. Mitt mål med min blogg är att dela med mig av min häst vardag och mitt hästliv, mitt liv tillsammans med hästarna. Jag har också som mål med bloggen att få fler att se vilken fin sport jag sysslar med, att just Western ridingen existerar i Sverige och att vi är en hel del personer som sysslar med den, jag vill att western ridingen ska få synas mer på sociala medier.

Jag fyller hellre min blogg med vardagsbilder, mobilbilder, filmer och även en del systemkamera fotograferade bilder, för fotografering är en hobby för mig, jag älskar det. Men tiden till att alltid ta med sig kameran till stallet finns inte, det skulle ta mig dubbelt så lång tid i stallet om jag skulle ta fram den och fotografera varje steg. Jag föredrar mobilbilder, på något sätt så känns det mer personlig, bloggen blir personlig, bloggen blir mer jag. Sen kan det självklart vara roligt att lägga ut lite värre bilder ibland, absolut. Men jag strävar inte efter att lägga ut värre bilder varje dag, dag ut som dag in. Jag fastnar mest för hästbloggar som har det blandat, som både lägger ut mobilbilder och kamera bilder, som lägger ut filmklipp och är personlig i sina texter, sådana bloggar fastnar jag för och en sådan blogg strävar jag efter att ha och ge er läsare.

Mitt mål är inte att få Sveriges största blogg, mitt mål är att dela med mig av min vardag och samtidigt vissa upp western Sverige. Kunna lägga mitt strå i stacken till min ridsportsgren. Jag har hellre få läsare och en personlig blogg, än många läsare och opersonlig blogg. Antalet hästbloggar försvinner bara mer och mer, andra sociala medier tar över så som Facebook och Instagram, jag erkänner, jag älskar Instagram! Det är den ända sociala medier som jag aldrig skulle ge upp! Jag väljer faktiskt Instagram för blogg. Men jag brinner för att skriva så jag hänger kvar i bloggvärlden, för även här vill jag kunna bidra till att hästbloggvärlden lever vidare.

Därför startade jag min egen hästbloggportal, Horseteam tillsammans med Mira. För att just vi ville bidra till hästbloggvärlden och låta hästbloggarna få synas mer. Jag tror att en ren hästbloggportal är något som kan behövas, då som som funnits tidigare ligger på is, som till exempel Horseworld och Horsespot. Innan jag startade Horseteam så mailade jag till just Horsespot och Horseworld, om chansen till att ta över bloggprotalen fanns, men dom svarade inte. Därför tog jag tag i det här och skapade Horseteam med hjälp av Mira (www.miranova.horseteam.nu)

Bubblan och jag förra sommaren.

Jag trivs bra här, på Horseteam. Innan hade jag min blogg på Nouw och jag kan erkänna att jag saknar det. Smidigt att följa bloggar och se deras senaste inlägg i mitt nyhetsflöde, man kunde läsa många bloggar om dagarna, men med allt strul den portalen hade så lämnade jag den, vilket är det bästa jag gjort under mina 10 år i bloggvärlden!

Från att det bara var en tanke och idé till att vi faktiskt förverkligade det här är en härlig känsla! Och att vi tagit in dom bloggarna vi har gjort på portalen känns ännu bättre, jag ÄLSKAR att läsa deras bloggar och gör det flera gånger om dagen, det är bra, seriösa, trevliga och målinriktade tjejer som bloggar på portalen och det är jag stolt över! Horseteam är min lilla bebis och jag kommer att ta hand om portalen som en också, är det något som jag vill ska växa i framtiden så är det just min Horseteam bebis!

Vad är en bra blogg för dig? Hur är din blogg?

Inaktivitet

Inaktivitet

Här har det inte dykt upp inlägg sedan 31 Maj, idag är det 6 Juni. Sveriges Nationaldag. Grattis Sverige. Jag har verkligen haft fullt upp med både hemmet, sambo, hästar, hund, livet, jobbet och allt där i mellan. Jag har försökt hitta korta stunder att andas och slappna av och inte försökt tänka så mycket. Det har gått så där. Kan jag vara ärlig med att säga.

Denna vecka har det varit fullt upp med jobbet, avslutningsfest för barnen på jobbet, fest för en kollega som till hösten ska sluta för att börja plugga. Det har varit massor med sambon, middagar planerade och allt där i mellan. Tiden till datorn har inte riktigt funnits men jag hoppas ni väntat kvar här på inlägg ändå.

Snart är den här veckan slut, sista jobb dagen imorgon. Sen ni på måndag börjar tävlingsvecka för den 15-16 Juni åker vi på en härlig tävlingshelg med hästarna i Rättvik. Hästarna och vi kommer sova kvar i Rättvik, två dagars tävling kommer det bli och jag är faktiskt taggad… Lite orolig är jag ändå, haha har inte ridit på hela den här veckan och jag måste verkligen rida i helgen och börja rida på tränsbett för det är det jag ska tävla på. Så det är fullt upp verkligen, bloggen kommer även denna vecka flyttas åt sidan, men ni finner ju mig på andra sociala medier som Instagram och Facebook, även Snapshat.

Instagram: MariicaLiindberg
Facebook: Marica Lindberg
Snapchat: Maaaarica

Bild från förra sommaren.
En dag hos farfar

En dag hos farfar

Inte så hästigt men en mycket härlig dag som jag vill skriva av mig om. Vi rullade bilen mot Enköping eller ja närmare bestämt, Grillby kring 08 tiden på lördag morgon. Som hästtjej är man ju van att inte ha sovmorgon på helgerna så jag kom upp i tid och kom iväg i tid lika så. Hämtade upp min mamma och lilla syster på vägen och så började resan.

2,5h tog det för oss att åka ner från Falun till Grillby, det är ca 18 mil. Bilresa gick bra och när vi kom fram så välkomnade farfar oss. Så här är det, Nalle är inte min riktiga farfar. Min riktigt farfar dog vid 76 års ålder (om jag minns rätt). Min farmor och farfar, Ragnar fick min pappa tillsammans men dom gick isär där efter och farmor träffade Nalle, som jag nu kallar farfar. Nalle och min farmor levde ihop i 37 år, många fina år och Nalle sa det igår att han förstår inte vart åren har tagit vägen. Jag förstår honom. Åren utan farmor känns nog mycket längre. Min farmor gick bort i sjukdomen alzheimers, denna sjukdom tog min farmor ifrån mig, det gick fort på slutet. Sista gången jag träffade henne var det knappt så hon kände igen mig. Jag fick presentera mig som ”marica ditt barnbarn”. Farmor själv märkte inget, men vi runt om kring märkte hur hon gradvis försvann från oss. Hon var där hos oss men, ändå inte där.

Farmor har i alla fall under alla sin år vid livet alltid gått runt med en kamera på axeln, redo att fotografera nästa rätta ögonblick. Många vackra bilder har hon tagit under åren och jag själv har inspirerats av henne och började fotografera. Så under besöket igår med farfar Nalle så pratade vi om mycket, om farmor, hur allt går, vi drack te och så fick vi med oss flera kartonger med julsaker som min farmor samlat på. Min farmor samlade nämligen på tomtar i olika storlekar och former. Så vi fick med allt sådant, dock blev en kartong kvar, så vi ska åka ner och hämta den inom en snar framtid och hälsa på farfar igen. Det är alltid lika trevligt att vara där och bara få vara, njuta av huset och gården, farfar och få gå runt där min farmor en gång gått runt. Hennes sy-stuga gick vi in i och den stod orörd och som att hon skulle kunna komma in genom dörren vilken sekund som helst. Hon har kvar sina hårsaker och borstar på toaletten och jag lider verkligen med farfar att han inte klarar av att ta bort allting, hennes garderob är fortfarande full med hennes kläder, tänk att behöva städa undan sin frus saker efter hon avlidit och efter man levt i 37 år tillsammans, usch vilken hemsk tanke. Så jag förstår honom varför allt står kvar. Lite har han ändrat på som att ta bort mattor osv, enklare för honom att dammsuga då.

Farfars mående var helt okej, har har haft konstant hicka i snart 2 år, förstår ni, han har gått med hicka i 2 år! 2 år!!! Sen har han några andra sjukdomar i vintras ramlade han och bröt benet också, som pricken över i:et. Men han såg pigg ut och han vart glad när vi kom. Värt att nämna var ju också att min biologiska pappa var med och honom har jag inte träffat på många, många år. Så det var trevligt, han var sig lik och det gjorde mig glad. Så efter ett lycka besök och många vinkar och kramar så satte vi oss i bilen och åkte hem till Dalarna igen. Borta bra men hemma bäst som man alltid säger.

Vi var hemma i tid så jag och sambon avslutade dagen med att grilla, årets första grillning och efter det så åkte vi båda till stallet och jag tog in hästarna. Han hjälpte mig att fylla på vatten i hagen och bar tunga vattendunkar, guld värt!

Farfar hus som han och farmor byggt!
Farfar Nalle, Jag, min syster och farmor.
Jag som liten.
Min lilla syster som liten, alltså hur söt!?
Min farmor och sedan min riktiga farfar som avlidit. Älskar den här bilden på dom <3
Farmor och jag <3
Farmors minneslund.